Diabetes

Diabetes är en allvarlig sjukdom som finns över hela världen och ständigt ökar när det gäller antal drabbade. Den medicinska termen för sjukdomen är diabetes mellitus och det finns flera olika varianter av sjukdomen. Man beräknar att närmare 415 miljoner människor världen över har diabetes. Denna siffra beräknas stiga till 640 miljoner år 2040.

De olika sjukdomar som samlas under den medicinska termen diabetes mellitus är förknippade med hyperglykemi i blodet (högt blodsocker). Orsaken till sjukdomen är att otillräcklig insulinproduktion i bukspottskörteln (typ 1-diabetes) eller en nedsatt känslighet vilken gör att insulinet inte absorberas (typ 2-diabetes). Människokroppen producerar insulin i en särskild samling celler i bukspottskörteln. Cellerna registrerar där mängden blodsocker och ansvarar för att producera och frisätta insulin.

Vad är skillnaden mellan typ 1- och typ 2-diabetes?

Typ 1-diabetes är en autoimmun sjukdom och karakteriseras av kroppens oförmåga att producera insulin. För att neutralisera detta ska personer som lider av diabetes typ 1 regelbundet injicera sig själva med insulin. På grund av att det inte finns något botemedel för diabetes, kommer denna behandling krävas under hela livet.

Främst unga, barn och tonåringar insjuknar i diabetes typ 1.

Dock kan sjukdomen ändå förekomma hos vuxna. Man kan nämligen bära på latent autoimmun diabetes utan att veta om det och sjukdomen bryter ut först i vuxen ålder. Det finns två olika former av diabetes typ 1 som bryter ut i vuxen ålder; typ 1a, som är en immunologisk diabetes, och typ 1b, som inte har visats ha någon direkt orsak.

Diabetes typ 2 inträffar när cellerna i kroppen är oförmögna att svara korrekt på det sätt insulin produceras, eller att kroppen inte producerar tillräckligt med insulin. Vanligtvis kan detta behandlas med en kontrollerad kost, motion och noggrann mätning av blodsockernivåerna. Om problemet är progressivt kan dock diabetesbehandling och medicinering vara nödvändigt för att hjälpa till att kontrollera det. De som lider av fetma eller övervikt är mer benägna att drabbas av diabetes om sjukdomen redan finns i släkten. Denna typ kallas också för åldersdiabetes.

Diabetes typ 3: ett samlingsbegrepp för olika typer av diabetes

Diabetes typ 3 är ett samlingsbegrepp för olika typer av diabetes. Dessa typer uppstår på olika sätt och har benämnts från 3A till 3H. Dessa inkluderar diabetes på grund av infektioner, genetiska defekter, sjukdomar i bukspottkörteln, cancersjukdomar, infektioner, läkemedel och gift, samt störningar i hormonbalansen.

Diabetes typ 4: Graviditetsdiabetes

Den fjärde typen av är graviditetsdiabetes. Här handlar det om en diabetesform som uppstår under graviditeten, men som försvinner efteråt. Ibland kan dock denna diabetesform vara ett första tecken på diabetes typ 2, alternativt kan man ha haft odiagnostiserad diabetes typ 1 eller 2 innan graviditeten.

Graviditetsdiabetes uppstår på grund av hormonella förändringar. Graviditetsdiabetes innebär en större risk för dödfödsel och för att barnet föds med abnormaliteter. Särskilt vissa kvinnor är i riskgruppen för att drabbas av graviditetsdiabetes, till exempel äldre mammor, kvinnor som redan haft graviditetsdiabetes och kvinnor med övervikt.

De komplexa mekanismerna vid glukosmetabolismen har en benägenhet att misslyckas på flera sätt. För höga blodsockernivåer på grund av felaktig behandling av hormonet insulin är utmärkande för såväl diabetes typ 1 som typ 2. Typ 1-diabetes är en autoimmun sjukdom som leder till att insulinproduktionen helt upphör. Typ 2-diabetes är en metabolisk sjukdom där insulinproduktionen är oförändrad, men upptaget av hormonet i kroppens celler och/eller frisättningen från bukspottskörteln inte längre fungerar fullt ut. Ur ett medicinskt perspektiv innebär typ 1-diabetes absolut insulinbrist, medan typ 2 innebär en relativ insulinbrist.

Orsaker till typ 1-diabetes

Typ 1-diabetes uppkommer i de flesta fall redan under barndomen eller tonåren. På grund av en missriktad reaktion mot de insulinproducerande cellerna i bukspottskörteln orsakar immunförsvaret att dessa celler förstörs. Resultatet av detta är ett insulinproduktionen helt upphör inom en kortare period. Det kan röra sig om några dagar till några veckor.

Orsaker till typ 2-diabetes

Diabetes typ 2 kan uppkomma på grund av olika orsaker. En viktig orsak är en ohälsosam livsstil med för lite motion och för högt kaloriintag. En annan orsak är genetiskt anlag. Diabetes typ 2 är den vanligaste formen av diabetes och den är utspridd i industriländer där Fetma och övervikt är väldigt vanliga sjukdomar.

Typ 2-diabetes utvecklas vanligtvis efter 40 års ålder och går ofta oupptäckt i flera år. Störningen av sockermetabolismen beror i detta fall inte på att insulinproduktionen har minskat eller helt avtagit. Istället förlorar kroppens celler sin känslighet för hormonet insulin, som inte längre kan transportera socker från blodet och in i cellerna. Bukspottskörteln uppfattar att blodsockernivåerna är förhöjda och försöker kompensera denna obalans genom att producera mer insulin. Denna reaktion har dock ingen effekt utan mindre socker tas upp av kroppens celler, trots att insulinnivåerna är högre än någonsin. Sannolikheten för att utveckla typ 2-diabetes påverkas av vissa riskfaktorer:

• En genetisk mottaglighet är ett varningstecken
• Fetma medför en ökad risk
• Brist på motion har en negativ inverkan på de metaboliska funktionerna

Förhöjda blodfetter och högt blodtryck går hand i hand med diabetes eller ett förstadium till diabetes (pre-diabetes).

Är diabetes ärftligt?

Generellt sett så är typ 2-diabetes ansett att vara en genetisk sjukdom. Om ett barns föräldrar lider av diabetes, finns det en 33-procentig risk att sjukdomen förs vidare. Det finns dock andra faktorer, såsom ålder, brist på fysisk aktivitet och fetma. I sällsynta fall kan det också bero på annan medicinering, även om det är väldigt ovanligt. Orsakerna till diabetes är därför väldigt varierande. Om du tror att du är drabbad och upplever symptomen är det därför enklast och bäst att kontakta en doktor för en närmare undersökning.

Komplikationerna av diabetes är många då det ökar risken för förträngningar i små och stora blodkärl. Detta kan leda till nedsatt njurfunktion, synförmåga och ett flertal andra problem.

• Ögonen kan skadas vid diabetes - Detta händer då det sker förändringar på näthinnan. Detta kan skada näthinnans blodkärl och kan leda till dimsyn, att du ser suddigt, grumlingar eller fläckar i synfältet. Detta sker dock inte alltid direkt, och symtomen kan komma under tid. Detta fenomen kallas för Diabetesretinopati. Diabetes upptäcks ibland under ögonundersökningar då dessa kan se näthinneskadorna. Det är därför det är viktigt att regelbundet besöka en optiker.
• Nervsystemet kan påverkas av diabetes - Detta innebär skador på nerverna som kan påverka känsel och leda till smärta. Känselbortfallet börjar ofta i tårna och sprids sedan upp mot benet. Detta problem kan leda till skador och sår på fötterna som den drabbade inte märker då de inte känner av smärtan. Det kan också leda till domningar i fingrarna, samt att händer och fötter känns kalla.
• Diabetes kan leda till erektil dysfunktion - På grund av dess påverkan på nervsystemet och cirkulationen i kroppen, kan de som lider av diabetes också drabbas av erektil dysfunktion.

Typ 1- och typ 2-diabetes har liknande symptom. Dessa kan exempelvis vara:

• en ökad törst
• trötthet
• viktminskning
• klåda i underlivet
• ökat behov av urinering

Mindre vanliga symptom inkluderar:

• kramp
• förstoppning
• hudirritation
• synförändring

Det som skiljer dem åt är generellt sett farten som symptomen på diabetes visar sig. Vid typ 1 är symptomen på diabetes sannolika att utvecklas snabbare och är mer intensiva, och symptomen vid typ 2 är normalt sett långsammare och mildare. Det finns också en risk att sjukdomen inte syns och märks under flera år, på grund av den långsamma processen.

Diabetes diagnostiseras på olika sätt. Man tar blodprover och urinprov, samt ytterligare prov om så behövs och beroende på vilken diabetes man testas för. Generellt kan diabetes diagnostiseras om man har typiska symptom och därtill vissa värden.

Blodproven som tas för att fastställa diabetes är bland annat P-glukostest och långtidssockerprovet, HbA1c. Det förstnämnda provet innebär att man undersöker sockerhalten i blodet vid provtagningstillfället. Med HbA1c undersöker man blodsockervärdena under de senaste två till tre månaderna. Värdena som kan indikera diabetes är ett blodsockervärde över 200 mg/dl, ett HbA1c-värde över 6,5% eller ett glukosvärde på tom mage över 126 mg/dl. Om man har dessa värden och dessutom diabetessymtom är det sannolikt att man lider av diabetes. Om däremot HbA1c-värdet är under 5,7% kan diabetes uteslutas.

Hur fungerar det orala glukostoleranstestet?

Glukosmätning görs på tom mage. Patienten har fastat och avhållit sig från att röka i 10-16 timmar före testet tas. Man tar ett blodprov som mäter blodsockerhalten i blodet. Sedan dricker man en blandning av socker och vatten med 75 g socker och 250-300 ml vatten. Man låter bli att äta i ett par timmar och tar det väldigt lugnt för att förhindra att man genom fysisk aktivitet påverkar blodsockerhalten. Till slut tas ett nytt blodprov.

Om blodsockerhalten nu är över 200 mg/dl är det fråga om diabetes. Om den är under 140 mg/dl är det inte fråga om diabetes, medan 140 mg/dl-199 mg/dl innebär en förhöjd diabetesrisk. I sådant fall ska man ta olika åtgärder för att ändra sin livsstil för att minska risken att diabetes utvecklas (till exempel genom mer motion och en hälsosam kost). Ett år senare tas ett HbA1c test eller ett annat kontrolltest.

Andra diabetestest

Ett diabetestest som används om personen är äldre än 45 år gammal är diabetesscreening. Med det här testet kan man inte göra en direkt diagnos, men testet indikerar om man har diabetes eller inte. Om testet indikerar att diabetes föreligger och man haft ett högt blodsockervärde ska man ta testet igen inom en viss tid.

Förutom personer som är 45 år gamla screenar man också personer i riskgrupper, såsom personer med ett BMI över 27 eller som har en nära släkting med diabetes. Även kvinnor som riskerar att insjukna i graviditetsdiabetes eller som har fött ett barn som väger mer än 4500g bör screenas.

Diabetes behandlas olika beroende på vilken typ av diabetes det handlar om. Vissa behandlingsmetoder är ändå desamma för alla typers diabetes. Först och främst måste diabetiker hålla koll på blodsockernivåerna. Detta kan man göra själv med ett HbA1c-test, som innebär att man sticker sig själv i fingret för att ta ett blodprov. Självkontroller görs så att man håller koll på blodsockervärdet över en period på veckor till månader.

Alla diabetiker har en gemensam behandlingsform. De håller koll på kosten och motionerar tillräckligt. Dessutom ska man vara försiktigare än vanligt med alkohol och helst helt sluta röka.

Den näring man får i sig är väldigt viktig för hur bra man håller sin diabetes i schack. Några tumregler man ska komma ihåg som diabetiker är att man ska äta regelbundet hela dagen och man ska äta rätt mängd kolhydrater. Ät en balanserad kost med rapsolja, fisk, frön, nötter, olivolja, korn, fullkornsvete, mörkt ris och grönsaker. Vid en måltid ska du undvika att till exempel bara få i dig frukt, eftersom du då får i dig väldigt mycket kolhydrater. Balansera istället med till exempel både grönsaker och frukt. Många undrar om vad som händer om man äter socker och har diabetes. Att äta socker är i sig inte farligt, men då måste balansera det med resterande kost, se till att inte äta socker varje dag, och motionera.

Motion är en viktig del av diabetikers vardag, eftersom motion gör att blodsockervärdet sänks. Fysisk aktivitet innebär att musklerna kan få socker från blodet utan insulin. När man motionerar i 20 minuter sänks blodsockervärdet. Efter 30 minuter stabiliseras det. Sockerföråden i levern minskar under tiden när man motionerar, så efter motionspasset kommer blodsockervärdet fortsätta vara lågt. Diabetiker som använder insulin måste hålla koll på blodsockervärdena före och efter träningspassen för att kunna justera doseringen. Likaså kan det vara att man kommer behöva äta extra kolhydrater efter träningspasset.

Alkohol påverkar blodsockervärdet, så diabetiker ska vara försiktiga med alkoholen. Man kan dricka vin och öl till maten. Däremot ska man inte dricka alkohol utan att äta något eller i stora mängder. Man ska också äta något innan man lägger sig om man är berusad. Om man inte gör det kan man i värsta fall tappa medvetandet när man sover. Därtill ska diabetiker undvika att röka. Rökning ökar risken för att man drabbas av komplikationer såsom hjärtinfarkt, njurskador och stroke.

Förutom de här livsstilsförändringarna finns det olika läkemedel man kan ta för att behandla diabetes. Läkemedlen som används varierar beroende på typen av diabetes och sjukdomens svårighetsgrad. Insulin är ett sådant läkemedel, men även andra mediciner används vid en diabetesbehandling.

Insulinbehandling vid diabetes typ 1

Diabetes typ 1 är en kronisk sjukdom och behandlingen kommer kontrolleras och justeras genom hela livet. Ditt blodsockervärde kommer nämligen att fluktuera. Målet är att dina värden ska vara så normala som möjligt. Kortsiktigt innebär det här att du inte får akuta sjukdomsanfall, medan du långsiktigt förhindrar skador i blodkärlen.

Insulin sprutas in i underhuden med en spruta (insulinpenna) eller insulinpump. Insulinsprutor sprutar man själv in i kroppen vid vissa tidpunkter varje dag. Insulinpumpar, å andra sidan, bärs i ett bälte och de är kopplade till en plastslang. Plastslangen är kopplad till en nål som är under huden på magen och pumpen sprutar in insulin regelbundet under hela dygnet. Man kan programmera insulinpumpen att spruta insulin vid bestämda tidpunkter.

Det finns olika sorters insulin och doseringar. Vilken insulin och doseringsmängd som passar dig varierar, eftersom detta är individuellt. En läkare hjälper dig hitta rätt insulinsort och dosering så att du kan leva ett normalt liv. Dessutom ska du i början använda en insulindagbok där du antecknar hur du använder insulin och hur insulinet påverkar ditt blodsockervärde.

Behandling av diabetes typ 2

Diabetes typ 2 behandlas i steg. Man börjar med att göra förändringar i livsstilen. Här gäller det att anamma en hälsosammare och mer varierad diet och tillräcklig motion.

Om du har fått en diagnos att du lider av diabetes typ 2 är en förändring av dieten och ökad motion vanligtvis de första rekommendationerna innan en receptbelagd behandling skrivs ut. För de flesta personer är detta tillräckligt för att kontrollera problemet. Om detta inte är tillräckligt, om det inte ger resultat eller om problemet är mer allvarligt, kan en behandling såsom Metformin skrivas ut. Läkemedlet tillhör en grupp av behandlingar kända som biguanider, andra behandlingar kan innehålla glitazoner, DPP-4-hämmare, alfaglykosidashämmare, sulfonureider och måltidsreglerande glukos.

Andra läkemedel och behandlingar som kan användas vid behov är läkemedel mot högt blodtryck och höga blodfetter. Därtill kan fetmakirurgi vara ett alternativ. Liksom vid diabetes typ 1 görs regelbundna kontroller.

Symtomen avgör hur diabetes typ 3 behandlas

Diabetes typ 3 behandlas enligt symtom och svårighetsgrad. Dessutom spelar andra sjukdomar en roll. En insulinbehandling kan vara nödvändig och då används den på samma sätt som vid diabetes typ 1.

Behandling av diabetes typ 4

Graviditetsdiabetes kan behandlas med de sedvanliga metoderna, nämligen en förändrad kost och motion. Om dessa inte fungerar kan läkemedel, såsom insulin och metformin, användas. Insulin och metformin påverkar inte fostret. Särskilt kvinnor som redan haft graviditetsdiabetes eller som är i en riskgrupp (t.ex. äldre gravida kvinnor och kvinnor med övervikt) brukar börja ta läkemedel i ett tidigare skede.

Nödfall vid diabetes och hur de behandlas

Om man inte kontrollerar sina blodsockervärden kan diabetes leda till nödfall där det låga blodsockret leder till olika akuta sjukdomsfall. De kan vara livshotande och det är viktig att som diabetiker (eller anhörig till en diabetiker) känna till de här tillstånden och hur man behandlar dem. Här nedan går vi igenom diabetisk ketoacidos, hyperglykemiskt hyperosmolärt syndrom och hypoglykemi:

• Om man inte vet om att man har diabetes kan man utveckla diabetisk ketoacidos . Då har man inte fått i sig insulin på flera dagar och blodsockervärdet är högt. Andedräkten luktar aceton och man blir omtöcknad eller förlorar medvetandet. Det här tillståndet är en akut syraförgiftning och kan vara livshotande. Om du eller personer i din omgivning drabbas av diabetisk ketoacidos måste ni genast söka hjälp. Det är ändå ovanligt att det går så långt att man får ketoacidos, eftersom man oftast sökt hjälp innan på grund av att man mår så dåligt.
• Hyperglykemiskt hyperosmolärt syndrom påminner om diabetisk ketoacidos. Till skillnad från diabetisk ketoacidos ökar inte ketonkropparna i blodet eller urinen. Istället innebär hyperglykemiskt hyperosmolärt syndrom att det finns för många partiklar i vätskan. Vatten, som kommer från skadade celler, dras in i blodet genom ett överskott av socker i blodet. Blodsockervärdet överstiger 600 mg/dl och det här resulterar i en hyperosmolaritet som är ca 320 mOsm/kg. Man behandlar hyperglykemiskt hyperosmolärt syndrom på samma vis som diabetisk ketoacidos. Det finns ändå vissa skillnader, såsom att insulinets verkan är långsammare.
• Hypoglykemi, eller diabeteskoma, innebär att ens blodsocker sjunker till en livsfarligt låg nivå. I värsta fall kan obehandlad hypoglykemi leda till konvulsioner, koma och i värsta fall dödsfall. Om man känner av symtomen ska man genast kontrollera sitt blodsockervärde. Du bör kontakta sjukvård direkt om detta händer. Symptom på detta fenomen inkluderar:
• Svettning
• Hjärtklappning
• Tremor
• Vidgade pupiller

Diabetes mellitus typ 2 (typ 2-diabetes) kan på ett effektivt sätt behandlas med hjälp av läkemedel såsom Metformin.

euroClinix är en onlineklinik som tillhandahåller ett säkert alternativ för dig som önskar beställa receptbelagda läkemedel såsom Metformin. Vi ger dig möjligheten att köpa Metformin så fort du har genomgått vår medicinska rådgivning online och en av våra läkare har godkänt din behandling efter att först ha granskat din information. Du fyller helt enkelt i ett kortare formulär där du uppmanas att ange den medicinska information som är nödvändig för att våra läkare ska kunna bilda sig en uppfattning om din hälsa. Läkaren väger in din sjukdomshistoria vid bedömningen av din lämplighet att genomgå en behandling för typ 2-diabetes.

Kan man köpa diabetesbehandlingar receptfritt?

Nej, man kan inte köpa läkemedel mot diabetes utan recept. De hemsidor som erbjuder detta är inte legitimerade och är därför inte lagliga. Hemsidor som erbjuder receptfria läkemedel som annars är receptbelagda har också oftast billigare priser, men det kan också leda till att du får fel läkemedel, läkemedel som inte fungerar eller inget läkemedel alls.