Astma

Astma kommer ofta oregelbundet. För de flesta astmatiker innebär dessa perioder med astmatiska problem följt av lugnare perioder. Sjukdomen kan delas in i två grupper: allergisk samt icke-allergisk. Allergisk astma är vanligare hos barn, medan icke-allergisk astma är vanligare bland vuxna.

Allergisk astma

Denna typ av astma orsakas av en allergisk reaktion. Detta beror på en överkänslighet mot så kallade allergener. De finns en hel rad av dessa som kan leda till sjukdomen, några av de vanligaste är pollen, hår från pälsdjur som katt och hund och kvalster.

Inflammationen i luftrören inträffar då astmatikern andas in en allergen, till exempel katthår. Tiden mellan kontakt med allergen och en reaktion kan variera. Det kan ta allt mellan en minut till flera timmar. Denna potentiella fördröjning gör att de som inte har kategoriserat sin astma ibland tror att andningsproblemen beror på något som finns i hemmet, men faktiskt får en allergisk reaktion på grund av någonting på till exempel jobbet.

I sällsynta fall kan astma triggas av matallergier, såsom känslighet för gluten. Detta beror dock vanligtvis inte på glutenintolerans, utan istället spannmålsallergi.

De som lider av allergisk astma bör så fort som möjligt ta reda på vad som orsakar inflammationen, alltså vad som triggar astman. Ungefär 20% av astmaattacker orsakas av allergiska reaktioner.

Icke-allergisk astma

Det finns ett flertal orsaker till astma som inte triggas av allergier, utan av andra orsaker i vår vardag.

Ansträngningsastma är ett av de mest vanliga astmasorterna. Detta beror på att en person som anstränger sig fysiskt andas snabbare och mer genom munnen. Detta gör att slemhinnorna får arbeta hårdare vilket kan trigga igång astman. Vissa har känsligare slemhinnor än andra, och kan då få ansträngningsastma vid lättare ansträngningar. Detta kan leda till att det känns ansträngande att gå uppför trappor. Ansträngningsastma försvinner inte ifall personen i fråga inte anstränger sig, utan infektionen sitter kvar i luftrören. Därför är det viktigt att testa sig vid misstanke om denna typ av andningsproblem, då en obehandlad infektion kan orsaka svåra hälsoproblem.

Denna typ av astma kan leda till en ond cirkel då de som drabbas har svårt att träna, vilket leder till sämre lungfunktion och alltså mer andningsproblem.

Starka eller irriterande lukter och ämnen är också en vanlig trigger. En astmatiker har väldigt känsliga luftvägar och irriterande ämnen kan leda till astmaanfall. Exempel på vanliga utlösande faktorer är:

• Avgaser
• Parfymer
• Damm
• Rök
• Dieselångor
• Mögel
• Rengöringsprodukter

De som jobbar som snickare, städare och bagare har en högre risk att drabbas av astma då det förekommer en stor mängd små och irriterade partiklar på dessa arbetsplatser.

Hormoner har också visats vara en trigger för vissa som lider av astma. Kvinnor kan uppleva andningsproblem under de perioder då de har högre nivåer av hormoner än vanligt. Såsom, under graviditet, puberteten och dagarna innan mens.

Kall eller torr luft kan förvärra astmatiska besvär då slemhinnor i luftvägarna blir irriterade. Speciellt svåra besvär kan uppkomma om temperaturen sjunker till -15 grader eller kallare. Då luftfuktigheten är noll i dessa temperaturer måste slemhinnorna både återfukta och värma luften.

Kyla gör också att luftföroreningar ökar.

Växlande väder och temperatur. Överlag så är snabba och stora växlingar från en temperatur till en annan, oftast med en tillhörande växling i luftfuktighet, något som kan orsaka andningsbesvär. Vissa astmatiker kan ha besvär med att gå från ett varmt rum ut i kylig luft, eller att gå från ett luftkonditionerat rum ut i sommarvärmen. För dessa personer kan det vara en bra idé att gradvis vänja slemhinnorna. Genom att andas lugnt genom näsan kan du vänja luftvägarna vid det nya klimatet.

Stressframkallad astma , eller känsloframkallad astma, är en trigger som man lätt glömmer bort. Höga doser av stress påverkar vår kropp och kan leda till andningssvårigheter och astmaanfall.

Luftvägsinfektioner (förkylningsastma) är en annan vanlig orsak till astmasymptom. Dessa orsakas oftast av virus, som det vanliga förkylningsviruset som drabbar de flesta någon gång om året. Detta kan leda hos allvarliga andningsproblem hos astmatiker.

Läkemedel kan också leda till astmaanfall. Något som många inte känner till är att det finns något som kallas för ASA-astma. Detta är en typ av sjukdomen som framkallas av acetylsalicylsyra (förkortat ASA). Acetylsalicylsyra används i antiinflammatoriska läkemedel, men namnet är något missvisande då det inte behöver finnas denna typ av syra i läkemedel för att utlösa en negativ effekt. Läkemedel som innehåller aspirin och ibuprofen är två läkemedelsgrupper som bör undvikas för denna typ av astmatiker, som istället kan prova att använda låga doser av paracetamol. Ungefär en av tio astmatiker upplever att antiinflammatoriska läkemedel försvårar deras astma.

Rökning och astma

Asmatiker bör alltid avstå från att röka, då rökning kan förvärra sjukdomen avsevärt. Även passiv rökning kan skapa problem och är speciellt farligt för de barn som lider av astma. Det kan till och med vara en av de faktorer som leder till astma till att börja med.

Om du är astmatiker, rökare och tar medicin mot astma är det viktigt att komma på att rökning minskar medicinens effekt.

Då rökning irriterar luftvägarna, förvärrar alla typer av rökning andningsbesvär. Om du är astmatiker och vill sluta röka kan det vara bra att veta att andningsbesvär oftast kan förvärras till en början på grund av att dina lungor ställer om sig själva och förändras kemiskt.

Det är bra att komma ihåg att de som lider av astma bör undvika att använda mediciner som innehåller acetypcystein.

Astma kan lätt behandlas med hjälp av mediciner och medicinsk rådgivning, men kan också leda till allvarliga konsekvenser på hälsan om den lämnas obehandlad. Det kan till exempel leda till att luftvägarna skadas permanent.

Enligt en studie gjord vid det amerikanska universitetet Penn State är det viktigt för astmatiker att alltid ha kontroll på sin astma och undvika triggers. De astmatiker som endast använder inhalatorer vid attacker har enligt studien en större chans att få problem senare i livet med luftvägarna, jämfört med de som använder förebyggande astmamedicin och anpassar sitt liv efter sjukdomen.

Symptom eller tecken på astma kan variera från person till person, men också under en livstid. Det kan komma perioder då astman är väldigt jobbig, men också perioder där den drabbade känner sig i princip frisk.

Att du känner dig trött och hängig kan antyda att du är på väg till i en svårare period.

Vanliga symptom vid astma är:

• Andningsproblem
  
  Detta inkluderar andnöd vilket är när en person har problem med att andas djupt och inte kan andas utan att bli andfådd.
• Hosta vid fysisk ansträngning
• Rethosta
  
  Hosta som inte försvinner och som kan bli värre i kalla och fuktiga miljöer, samt under natten. Du kan också hosta upp slem.
• Pipande eller väsande andning
• Tryck över bröstet och hög puls
• Detta kan komma samtidigt som andra symptom eller för sig. Det kan också drabba en under ett astmaanfall.
• Trötthet

Symptom varierar från person till person, i både styrka och frekvens. En allvarlig astmaattack tar oftast mellan 6 timmar till två dagar att utvecklas.

Vid symptom som tyder på astma är det första steget att kontakta en vårdcentral eller ett sjukhus. För att vara säker om att det är astma och inget annat görs en så kallad PEF-mätning, vilket är en mätning för att se hur en persons utandning ser ut. Ett flertal mätningar utförs då under ett par veckor.

Det kan också bli aktuellt att göra en spirometri som är en mer detaljerad lungmätning. Namnet spirometri kommer från spirometer, det medicinska verktyg som mäter lungkapaciteten. Genom att patienten andas in och ut genom ett munstycke kan en klar överblick över lungornas och luftrörens kapacitet bildas.

Det kan också bli aktuellt att göra ett så kallat reversibilitetstest. Då gör patienten först ett PEF-test, för att sedan få ett läkemedel mot astma. PEF-testet görs sedan om efter 15-20 minuter. Ifall patienten har astma, kommer han eller hon ha ett högre PEF-värde efter att tagit astmamedicin.

Ansträngningstest

Ansträngningstest görs vid när sjukdomen utlöses av fysisk aktivitet. Testet görs genom att patienten får göra en fysisk aktivitet under 6-10 minuter, för att sedan testa lungkapaciteten kontinuerligt upp till 20 minuter efteråt.

Allergitest

Ifall det finns misstanke om att en utlösande faktor är allergi görs ett allergitest. Antingen görs ett så kallat pricktest eller ett blodprov. Ett pricktest görs genom att en nål med vanliga allergener försiktigt prickar patientens underarm. Efter en kvart kan en doktor då se ifall kroppen reagerat negativt på allergenen.

Läkemedel för astmatiker kan delas in i två olika typer, mediciner för akut bruk (vid andningsproblem) samt förebyggande medicinering som används för att förhindra inflammation i luftvägarna.

Snabbverkande eller kortverkande läkemedel mot astma

För de som endast har problem vid enstaka tillfällen, kan det räcka med att ha ett läkemedel som vidgar luftrören snabbt, vid andnöd eller andra symptom. Denna typ av läkemedel kommer oftast i form av inhalatorer, och kallas ibland för kortverkande medicinering då de har en kortare effekt (oftast ungefär sex timmar).

När du inhalerar från astma inhalatorn kommer dina luftvägar öppnas upp. Detta då musklerna som kontrollerar luftvägarna slappnar av. Då musklerna slappnar av så blir luftvägarna mindre hoptryckta, och luftflödet till lungorna ökar. Luftrörsvidgande mediciner, som snabbverkande astmaläkemedel kallas, är ofta av typen beta-2-stimulerare. Detta kallas också en “reliever” och fungerar bra mot akut astma.

Förebyggande eller långverkande läkemedel mot astma

Ifall en astmatiker har problem åtminstone en gång i veckan, så bör förebyggande medicinering tas. De flesta förebyggande läkemedlen är baserade på kortison, som är inflammationsdämpande.

Kortison är en vanlig hormon som finns naturligt hos alla människor, och som kroppen använder för att behandla stress. Höga doser av kortison kan orsaka benskörhet, men då luftvägarna är väldigt enkla att påverka och astmaläkemedel endast kräver verkligen låga doser av kortison för att verka, behöver astmatiker inte oroa sig för detta.

Kortison som tas vid inandning har ingen snabb verkan, utan behövs tas kontinuerligt (under en längre period) för att ge full effekt.

Kombinationsbehandlingar

Det finns några mediciner som innehåller två olika läkemedel, dessa kallas för kombinationsläkemedel. Oftast handlar det om att både kortison och beta-2-stimulerare kombineras för att ge både en snabbverkande och förebyggande medicin. Denna typ av läkemedel rekommenderas för de som har så kallad stabil astma, det vill säga ungefär samma astmasymptom varje dag.

Olika typer av astmamedicin

Det finns en hel del olika sorters astmamediciner, allt ifrån astmaspray, turbohaler, diskus och olika färger samt former. Det är viktigt att ha rätt behandling tillgänglig om ett astmaanfall skulle inträffa, samt ta korrekt behandling kontinuerligt för att förebygga.

Du kan beställa alla en mängd typer av astmaläkemedel från euroClinix på ett säkert, tryggt och lagligt sätt. Efter du har valt din astmamedicin behöver du genomgå en konsultation där du får fylla i din medicinska historia för att försäkra att behandlingen är säker för dig att använda.

Vanliga astmamediciner inkluderar:

• Atrovent
• Bricanyl Turbyhaler
• Pulmicort
• Ventoline
• Symbicort
• Qvar (AeroBec)
• Flixotide
• Seretide

Kan man köpa receptfri astmamedicin?

Nej. Astmamedicin är ett receptbelagt läkemedel och går inte att köpa utan recept. De hemsidor som erbjuder detta är inte legitimerade och är därför inte lagliga. Hemsidor som erbjuder receptfria läkemedel som annars är receptbelagda har också oftast billigare priser, men det kan också leda till att du får fel läkemedel, läkemedel som inte fungerar eller inget läkemedel alls.